söndagsnytt på g.
Tjena tjena, Linnéa som skriver här. Blev lite sugen på att skriva söndagssnytt och helt enkelt låta min fantasiflöda. Men först har jag några ord jag skulle vilja säga, Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknade dig Emma. Jag saknar faktiskt dig, oss och våra minnen. Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta, love.
Slutet på del tre: " Hon blev helt stel och frös till is. " ÄR DU BÖG?"
"ja, eller alltså nej.. Det kan man väl inte säga? Eller är man bög om man bara har legat med killar?"
"oftast så är det ett tecken på det." Det var de sista hon sa, sedan stack hon. Fort sprang hon..
Men så plötsligt..."
Hör Bertil en smäll, så han sprang ut mot öppningen från grottan. Utanför så hade Sirod ramlat och landat på rygg och knäckt alla ben i hennes lilla kropp. Bertil skrek och grät och blev totalt galen, han lyfte upp henne och la henne på sin axel. Sedan sprang han till sjukhuset som låg alldeles i närheten. Där räddade dem henne, men hon blev dock lite yr i huvudet så fort hon skulle resa sig. Men läkarna sa att det fick hon ta med en nypa salt. När hon tittade på Bertil så påmindes hon om hela situationen. Och frågade "Ville du ligga med mig för att glömma någon av dina pojkvänner? Eller för att jag skulle vara din provdocka för hur det kändes att göra det med en tjej?"
Bertil svarade " Nej det var inte så. Jag vill vara med dig, i första sekund som jag såg dig så föll jag för dig. Jag föll pladask"
Tårar rann ner för bådas kinder. Och snipp snapp här var sagan slut, iallafall för den här gången. CIAO
saknar dig med.
&alla minnen glömmer jag aldrig.<3
minnen är sånt som finns kvar, annars vore det inte minnen.<3
aaaaawwwh fett gullig saga :'D iihhiih, stackars Herman :(